Vad är N3smart-portalen?

• N3smart-portalen kallas även för driftportalen och det är här du hittar all data kopplad till de sensorer du har på dina platser.

   

  Portalen ger dig en översikt över:

   

  N3smart – aktivitetssensorer i entréer och i borstvalsdammsugare

  N3Assets – aktivitetssensorer på golvtvättmaskiner och annan tvättutrustning

  N3Environment - en sensor som mäter och tillhandahåller data om inomhusklimatet och det första steget mot behovsbaserad städning

   

  I portalen ser du statistik, du kan hämta rapporter och du kan även aktivera aviseringar (Notifikationer) vilket innebär att du aviseras vid avvikelser från uppsatt städplan eller vid avvikelser i inomhusklimatet.

Hur använder du de uppgifter som du får i portalen?

• Portalen med lösning för aviseringar vid avvikelser kommer alltid att se till att du har kontroll på att planerad städning genomförs enligt utsatt tid.

   

  Vidare kommer du när som helst att kunna hämta aktuell eller äldre data för att dokumentera och säkerställa kvalitetstid som läggs på städning eller inneklimatstatus via de rapportlösningar vi har.

   

  Vid behov och efter överenskommelse kommer även rådgivare från N3 att bidra med en genomgång och bedömning av den data du samlar in. Vi kommer sedan att ge vår input om analys av data och vilka åtgärder vi rekommenderar utifrån de åtgärdspaket vi använder i samarbete med Norges Astma- og Allergiforbund (NAAF).

Vad säger medelvärdena för partiklar oss per månad och när behöver vi vidta åtgärder?

• Tabellen nedan gäller medelvärden över 1 månad och vilka åtgärder som måste eller inte måste vidtas beroende på hur mycket damm det finns i lokalerna.

  Dammvärden som är högre enskilda dagar har föga att göra med behovet av städning, men genomsnittet över tid indikerar behovet av städning eller behovet av att justera städåtgärder i framtiden.
  

  Nivå över en månad	Kommentar	Färg
  6–8 uq/m3	Mycket partiklar och rengöringsåtgärder måste vidtas omedelbart	Röd
  5–6 uq/m3	Mycket partiklar och inspektion med åtgärder måste prioriteras	Röd
  3–5 µg/m³	Relativt rent, men genomsnittet är sådant att man måste övervaka förändringar som kan kräva framtida åtgärder.	Gul
  2–3 µg/m³	Mycket rent och väl inom önskad kvalitet.	Grön
  0-2 uq/m3	Mycket rent och tveksamt om man helt enkelt lägger ner för mycket tid på att städa rummet	Grön

  
  
  Vi vill påpeka att siffrorna ovan är baserade på empiriska data från användning av inomhusklimatsensorn över tid och att de har definierats av N3 i samarbete med utvalda kunder som använder vår inomhusklimatsensor.

Vad visar sluttiden för avslutad städning?

• Vad betyder sluttider?

  Sluttid är den tidpunkt då sensorn i en maskin (borstvalsdammsugare eller annan golvtvättmaskin/robot) skickar data till servern och kort därefter visas den i portalen som du kan se i exemplet nedan.

  

  Sensorerna fungerar på så sätt att de börjar registrera data efter 1 minuts aktivitet och skickar data när sensorn har varit utan aktivitet i 15 minuter. Det innebär att Finish time visar sluttiden för slutförd rengöring i en rengöringszon eller vid användning av en maskin/robot.

   

  Varför har flera zoner samma sluttid?

  Som du kan se på bilden ovan kan flera zoner ha registrerat samma Sluttid för rengöring. Detta är helt korrekt beroende på hur vi registrerar data eftersom sluttiden är den tid då data skickas från sensorn till vår server.

   

  Detta betyder följande:

  Om t.ex. samma borstvalsdammsugare används på flera entréer utan att borstvalsdammsugare står stilla i minst 15 minuter mellan rengöring av varje entré - Sluttiden för alla dessa blir densamma - som i exemplet ovan.

Vad betyder färgen och blinkningen på kontaktens lysdiod?

• Grön lysdiod relaterar till batteriets och laddningskretsens tillstånd:
  • När batteriet börjar laddas → blinkar lysdioden varje sekund.
  • När batteriet är laddat eller USB-kabeln är ansluten → lyser LED-lampan med fast sken.
  • När USB-kabeln är frånkopplad → slocknar lysdioden.

  Röd lysdiod är relaterad till batteriets tillstånd och sändning av data:
  • När batteriet sjunker under 3,2V-tröskeln → blinkar lysdioden varje sekund.
  • När batteriet överstiger 3,2V-tröskeln → släcks lysdioden.
  • När meddelandet inte levererades/bekräftades → Lysdioden lyser med fast sken.
  • När meddelandet har levererats och bekräftats → slocknar lysdioden.

Hög temperatur under de första timmarna på dammmätaren

• Varför visar dammmätaren så hög temperatur de första timmarna?

   

  Dammmätaren (N3smart Indoor Air Quality Sensor) går på el, men det finns även ett nödbatteri inuti sensorn som kommer att användas om strömmen till exempel går ur.

   

  När dammätaren är installerad kommer detta nödbatteri att vara fulladdat och det avger då lite värme, vilket i sin tur innebär att den temperatur som visas är något högre än den korrekta temperaturen. Detta normaliseras dock snabbt och efter högst en dag är den visade temperaturen korrekt.

Hur länge håller nödbatteriet i dammmätaren?

• Livslängden för nödbatteriet i dammmätaren är cirka 66 timmar. Det betyder att i händelse av ett strömavbrott eller när någon av misstag drar ur kontakten så räcker batteriet mellan 2 och 3 dagar.

  Batteriet kommer att förlora kapacitet med tiden och dess varaktighet kommer också att minska.

Hur många användare kan vi ha i portalen och hur mycket kostar det?

• Fritt antal användare

  Det finns ingen gräns för hur många användare du kan ha i portalen. Som kund väljer du detta helt själv och dina administratörer kan själva registrera nya användare.

   

  Ingen extra kostnad för användare i portalen

  Det tillkommer ingen extra kostnad oavsett hur många användare du har i portalen. Priset för lösningen styrs utifrån prenumerationen på de sensorer du har.

Hur påverkar utemiljön inomhusklimatet?

• Utemiljø en viktig leverantör av inomhusklimat och HSE.

   

  Hur utomhusmiljön organiseras, underhålls och drivs har betydelse för inomhusklimatet och HMS på arbetsplatsen. Enkla åtgärder som regelbunden rengöring av gångvägar för sand och skräp. Underlättande skrapkanter utanför ytterdörren och fuktabsorberande mattor innanför ytterdörren är installationer som bidrar till mindre slitage på golvbeläggningar och benvax.

Hur påverkar partiklar inomhusklimatet?

• Mängden partiklar påverkar vardagen för alla som utsätts för det på kontoret, skolan eller dagis.

  Potentiella hälsokonsekvenser av partiklar kan vara:

  • Korttidseffekter (om exponeringen är låg/måttlig):
  • Irritation av ögon, näsa och svalg
  • Huvudvärk och trötthet
  • Svårt att koncentrera sig
  • Ökad risk för allergiska reaktioner

  Långtidseffekter kan vara (vid ihållande höga nivåer)

  • Ökad risk för luftvägssjukdomar
  • Försämring av befintliga hjärt- och lungsjukdomar
  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid långvarig exponering

  Hur kan partiklar påverka inomhusklimatet och produktiviteten?

  Dålig luftkvalitet → Lägre produktivitet

  • Studier visar att höga halter av partiklar minskar koncentrationen och kognitiva prestationer.
  • Medarbetarna känner sig tröttare snabbare, får lättare huvudvärk och gör fler misstag.

  Ökad sjukfrånvaro

  • Dålig luftkvalitet kan leda till fler luftvägsinfektioner, vilket leder till ökad frånvaro.
  • Astmatiker och allergiker kan uppleva förvärrade symtom.

  Sämre trivsel på arbetsplatsen

  • Obehag från torr luft och partiklar kan leda till missnöje bland anställda.

  Vanliga källor till partiklar kan vara:

  Partiklar inomhus kan komma från flera källor, inklusive:

  • Luftföroreningar utomhus – Trafik, industri, vedeldning som kommer in via ventilation eller öppna fönster.
  • Kontorsmaskiner – Skrivare och kopiatorer avger ultrafina partiklar.
  • Möbler – Samlar damm och släpper ut partiklar vid användning.
  • Rengöringsprodukter och kemikalier – Kan innehålla partiklar och ångor (VOC).
  • Människotrafik – Människor tar in partiklar från skor och kläder.

Hur påverkar temperaturen inomhusklimatet?

• Inomhusklimat – Temperaturförhållanden
  Den termiska miljön handlar om de termiska förhållandena i byggnaden, temperaturförhållandena och hur varje individ som vistas i rummet ska klara av att hålla sig varm inomhus. Det är fem olika faktorer som spelar in, närmare bestämt lufttemperatur, luftfuktighet, lufthastighet, strålningstemperatur och temperaturvariationer. Dessutom ska personliga faktorer som klädsel och nivå av fysisk aktivitet i det aktuella rummet beaktas.

   

  Kravspecifikationer
  Den rekommenderade inomhustemperaturen är mellan 20 °C och 24 °C på vintern och mellan 23 °C och 26 °C på sommaren. Överskridanden accepteras på sommaren, men helst inte längre än två veckor enligt Hälsodirektoratet. TEK17 rekommenderar 19-26 °C för den kombinerade effekten av termisk strålning och lufttemperatur vid lätta arbeten. Norska Arbeidstilsynet och NAAF framhåller att inomhustemperaturen bör vara lägre än 22 °C under eldningssäsongen. Golvtemperaturen bör ligga mellan 19 °C och 26 °C, den vertikalt uppmätta temperaturskillnaden får inte vara mer än 3 °C per meter och den maximala lufthastigheten är 0,15 m/s. Detta för att undvika upplevelsen av utkast.

   

  Hälsoeffekter
  Om ett rum har för höga temperaturer kan det orsaka koncentrationssvårigheter, trötthet, torr hud, torra slemhinnor, huvudvärk och luftvägsirritationer. Upplevelsen av torr luft kan också bero på höga temperaturer. Vid för låga temperaturer eller drag, som ofta upplevs vid lufthastigheter högre än 0,15 m/s, kan man uppleva rastlöshet och muskelspänningar.

Hur påverkar luftfuktigheten inomhusklimatet?

• Inomhusklimat – Luftfuktighet
  Den termiska miljön handlar om de termiska förhållandena i byggnaden, temperaturförhållandena och hur varje individ som vistas i rummet ska klara av att hålla sig varm inomhus. Det är fem olika faktorer som spelar in, närmare bestämt lufttemperatur, luftfuktighet, lufthastighet, strålningstemperatur och temperaturvariationer. Dessutom ska personliga faktorer som klädsel och nivå av fysisk aktivitet i det aktuella rummet beaktas.

   

  För den atmosfäriska miljön ligger fokus på luftkvaliteten hos inomhusluften vi andas, samt statisk elektricitet och luftjoner. Inomhusluften kan innehålla partiklar från organismer som bakterier, virus, allergener, mögel, kvalster, alger och oorganiskt damm och fibrer samt lukt, ånga och gas.

   

  Kravspecifikationer
  Luftfuktighet inomhus uppstår från byggmaterial och användare av byggnaden. Om det inte finns tillräcklig ventilation blir den relativa luftfuktigheten (RH) för hög. RH är förhållandet mellan mängden vattenånga i luften och det maximala innehållet av vattenånga luften kan innehålla i mättat tillstånd. På vintern, när temperaturen är låg, bör luftfuktigheten vara låg, med en RF på mellan 20-40%. På sommaren när temperaturerna är högre kan RH vara upp till 60-70%.

   

  När luft med hög RF kyls mot kalla ytor uppstår kondens, vilket ger en bra grund för mikroorganismer att växa på organiska material eller på damm som samlas på ytor. Andra fuktkällor är läckage från installationer, byggfukt och vatteninträngning från externa källor. Enligt SINTEF Byggforsk beror 76 % av alla processorsakade byggskador på någon form av fukt. Fukt- och mögelskador får inte uppstå inomhus och måste tas bort.

   

  Hälsoeffekter
  Hög luftfuktighet kan ge en upplevelse av tung luft, där huvudvärk och trötthet kan uppstå. Med kondens i byggnaden är det även möjligt att utveckla luftvägssjukdomar, förutom risken för mikrobiell tillväxt. Mikrobiell tillväxt kan skada byggmaterial och konstruktion och orsaka flera hälsosymtom hos människor. Dessa symtom inkluderar astma eller försämring av astma, väsande andning, övre luftvägsinfektioner och allergisk alveolit. Allergisk alveolit är en allmän term för lungsjukdomar som orsakas av en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden efter att ha andats in organiskt damm, som svampar eller bakterier.

Hur påverkar Co2 inomhusklimatet?

• Inomhusklimat – Luftkvalitet
  För den atmosfäriska miljön ligger fokus på luftkvaliteten hos inomhusluften vi andas, samt statisk elektricitet och luftjoner. Inomhusluften kan innehålla partiklar från organismer, såsom bakterier, virus, allergener, mögel, kvalster, alger, oorganiskt damm och fibrer. Lukt, ånga och gas förekommer också.

  Vad är en normal nivå av Co2?

  • 420 – 450 PPM; Naturlig utomhusnivå
  • 600 – 800 PPM; Bra inomhusluftkvalitet
  • 1000 PPM; Gränsvärde för inomhusluft och över detta bör ventilationen förbättras
  • 1500+ PPM; Dålig luftkvalitet kan orsaka huvudvärk och obehag
  • 5000+ PPM; Övre gräns för arbetsmiljön och en nivå som människor inte ska utsättas för över tid

  Kravspecifikationer
  För att upprätthålla god luftkvalitet är det rekommenderade maximala luftinnehållet av CO2 1000 ppm i offentliga och kommersiella byggnader, vilket är 575 ppm mer än utgångsnivån för CO2. Andelen CO2 i luften beror på den aktivitet som utförs och är proportionell mot antalet personer i rummet. I klassrum bör tillförseln av frisk luft vara minst 26 m3/h per person, baserat på luftföroreningar från människor vid lätt aktivitet. Det är viktigt att ventilationen i rummet fungerar så att det givna gränsvärdet inte överskrids och friskluftstillförseln måste därför anpassas.
  Mängden luftföroreningar beror också på rummets material, installationer och produkter. Därför bör friskluftstillförseln vara minst 2,5 m3/h per m2 när rummet är i bruk och 0,7 m3/h per m2 när rummet inte används. Rum med speciella föroreningar, såsom toaletter, ska ha frånluftsventilation så att luftkvaliteten i rummet blir tillfredsställande.

   

  Hälsoeffekter
  Om luftkvaliteten är för dålig försämras elevernas koncentrations- och inlärningsförmåga, de kan få huvudvärk och uppleva trötthet och luftvägsirritation och försämring av astma kan uppstå. Man kan också uppleva olika besvär från dålig lukt, och vissa kan utveckla parfymintolerans.
  Graden av luftfuktighet kan också påverka hälsan. Om luftfuktigheten är för låg kan du få en känsla av torrt hår och hud, torra slemhinnor och problem med ögonen om du använder kontaktlinser. Torr luft behöver inte bero på för låg luftfuktighet utan kan bero på höga temperaturer, eller damm och andra partiklar i inomhusluften. Med hög luftfuktighet kan du få en upplevelse av tung luft, där huvudvärk och trötthet kan uppstå. Det är också möjligt att utveckla luftvägssjukdomar på grund av kondens, såsom astma, och mikrobiell tillväxt kan uppstå som kan orsaka byggnadsskador.

Vad händer om vi tappar eller förstör en sensor?

• Om du skulle tappa en sensor eller förstöra en sensor är det viktigt att detta rapporteras till N3 så snart som möjligt. Kontakta oss då på 02131 eller kundeservice@n3.no så att vi kan hjälpa dig.

   

  Proceduren kommer i allmänhet att vara följande:

   

  • Du anmäler vilken sensor som är trasig/bortkommen och att du behöver en ny
  • N3 registrerar en ny sensor i portalen
  • N3 skickar över en ny sensor till dig pr inlägg som du installerar själv. Du får hjälp av vårt Customer Success Team via Teams/telefon om du behöver detta
  • Eventuell skadad sensor läggs i kartongen och skickas tillbaka till N3
  • Det tillkommer en engångskostnad för ny givare enligt gällande prislista som faktureras när ny givare skickas
  • Prenumerationspriset förblir detsamma

Använda BLE-sensor och kontaktdon - skicka data

• BLE-sensorn måste förbli stationär i 60 minuter för att överföra data.

  Sensorn initierar anslutningsbegäranden till Connectorn under 10 sekunder, vilka Connectorn måste acceptera. Att skicka data via BLE från sensor till Connector tar vanligtvis några sekunder, beroende på anslutningskvaliteten.

  Det räcker därför inte för en maskin med en BLE-sensor att bara "svepa" förbi en kontakt, utan den maskinen måste stå stilla i minst 60 minuter för att kunna skicka data.

Vad gör jag om IAQ-adaptern eller kontakten går sönder?

• Det är viktigt att en stickpropp med rätt spänning används för att säkerställa att strömförsörjningen till IAQ och Connector är på rätt spänningsnivå. Kontakta därför N3 om adaptern går sönder så att du kan köpa nya kontakter.

Lagras data från sensorer även om de inte är anslutna till nätverket?

• Alla SIM-baserade aktivitetssensorer, oavsett om de är för mattvättare borstvalsdammsugare eller robotar/maskiner, kan stapla upp till 50 meddelanden om de av en eller annan anledning inte kan ansluta till mobilnätet eller servern.

   

  I praktiken innebär det att data kan lagras i många dagar, givet att det är få aktiviteter per dag innan en del data går förlorad.

   

  Så fort en enhet återansluter till nätverket och skickar data till vår server, töms bufferten enligt FILO-principen, dvs först in-sist ut, det vill säga den senaste datan kommer alltid först, och sedan historisk data bakåt i tiden buffrad från tidigare aktiviteter.

   

  För aktivitetssensorer med BLE kommer data att lagras i upp till 7 dagar innan överskrivningen startar.